Dagen före dagen före dopparedagen...eller hur var det nu då?

Ja...Nu flyter livet på igen. Jag njuter av att vara hemma men känner mig lite förvirrad fortfarande. Äventyret är över nu - men alla minnen härjar liksom kvar därinne i huvudet på mig...vilket jag misstänker att de alltid kommer att göra! Det känns konsigt när sakr man tidigare inte reagerat så värst mycket på helt plötsligt känns främmande och annorlunda. Jag märker hur jag, som jag och Kajsa misstänkte att det skulle bli,  nu ser min vardag med andra ögon. Jag känner att jag liksom glider bort lite i min egen lilla värld titt som tätt...filosoferar...tänker...minns!

I alla fall... Julen närmar sig med stormsteg! Jag ser fram emot att umgås med alla - träffa alla man inte sett på så länge. En dag kvar nu bara - till självaste julafton. =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0