Back to normal...eller?!?
Dagen före dagen före dopparedagen...eller hur var det nu då?
I alla fall... Julen närmar sig med stormsteg! Jag ser fram emot att umgås med alla - träffa alla man inte sett på så länge. En dag kvar nu bara - till självaste julafton. =)
87:e dagen - Hemma igen!
Ja så var jag hemma igen då. I morse kl 6.00 vaknade jag upp av att kockan ringde, med tanken att "Oj ska jag väg till praktiken nu...?" innan jag förvirrat insåg att jag befann mig i Edsbyn med Andreas bredvid mig. I drömmen var jag nämligen fortfarande i Indien och jag antar att det kommer att ta ett tag innan jag vänjer mig igen...Jag minns att det tog ett tag när jag väl kom till Indien också innan jag började drömma "Indiska drömmar"... så jag antar att jag får leva med att drömma om vattenbufflar, sopor och kameler ett tag till! =)
Efter att Andreas gått till jobbet hade jag svårt att somna om, dels för att klockan för mig var ganska mycket då (indisk tid liksom) och dels för att det var så tyst...Ingen riksha som brummade utanför fönstret, inga syrsor som spelade och ingen AC eller fläkt som surrade ovanför mig! Så ovanligt tyst och tomt... Något jag troligtvis också kommer att behöva en stund för att vänja mig vid igen =)
Mamma och Henke kom sedan och hämtade mig i lägenheten, för att ta en liten snabb julklappshandling...Man har ju liksom anlänt i rättan tid för panikhandel! =) Men jag kan nog glatt meddela att jag nog är klar med den nu! Skönt... Så resten av dagen har jag spenderat i Gammel Homna. Jag tog först ett snabbt besök hos farmor & farfar, för att lämna farfars födelsedagstårta och ge dem några efterlängtade kramar. Sedan tog jag en snabb promenad med en lycklig hund, vilken blev kort eftersom jag allvarligt trodde jag skulle frysa sönder...
Efter detta packade jag upp alla mina kära färgglada saker ur resväskan och jag måste erkänna att jag fick en tår i ögat. Det känns liksom så definitivt nu, när man packar upp, att man verkligen är hemma igen liksom – vilket jag ju är...men på något sätt, trots att jag är lycklig att vara hemma känns det lite sorgset. Man har ju ändå spenderat en ganska lång tid borta och det har satt sina spår...inte minst alla människor man mött - vilket nog är det jag kommer att sakna mest...
Ikväll har vi varit hos farmor och farfar och ätit en förträffligt god smörgåstårta (som jag har saknat!) och umgåtts eftersom farfar fyller 81 år idag. Mysigt att träffa alla igen, det var ju ett tag sedan nu! =) Ser fram emot julafton också då jag får träffa hela släkten igen, ska bli roligt! Men först ska jag bara ta det lugnt ett par dagar och återställa balansen som jag tycks ha tappat för ett ögonblick. Nu ska jag sova i min egen säng i natt, som jag har längtat rätt mycket efter där jag legat på min ganska hårda och ganska obekväma madrass. Sedan för vi se vad morgondagen har att erbjuda! =)
Jag i färd att packa upp "mitt indiska liv"...
86:e dagen - Från Mumbai till Gammel Homna
Ja igår kväll runt klockan 23.00 (indisk tid) tog vi avsked av lägenheten vi bott i de tre sista månaderna, gick ut och mötte de den taxi som skulle skjutsa oss till flygplatsen. väl i taxin, måste jag säga att det kändes en aning vemodigt när vi åkte genom Chembur och Mumbai en sista gång. Jag var förväntansfull för att jag visste att det var början på resan som skulle ta mig hem...men det var samtidigt riktigt sorgligt när jag vet att jag kanske aldrig mer kommer tillbaka igen... =(
I alla fall, väl på flygplatsen checkade vi in och väntade sedan i ett par timmar innan vi fick gå på planet. När vi lyfte i mörkret såg vi Mumbais alla lysen under oss och det slog mig att det såg riktigt mysigt ut (antingen var det för att man inte såg alla sopor som i dagsljuset finns där, eller för att jag faktiskt kommit att gilla staden mer än jag i början trodde var möjligt)...jag vinkade i alla fall adjö till staden när vi flaxade där ovanför.
Så denna dag spenderades på flygplan, där jag otroligt nog lyckades sova nästan alla av de 8 timmar och 30 minuter det tog innan vi landade i München. När vi landade möttes vi av en frostbelagd landningsbana och en svinkall korridor intill flygplatsen... kylan slog emot oss på ungefär samma sätt som värmen gjorde natten vi anlände till Mumbai... På flygplatsen, när vi åter igen vandrade på europeisk mark, strosade vi i taxfreen och tog det lugnt ett par timmar. Vi satte oss också och åt en alldeles förträffligt god "semlestenge" (eller ost & skinkmacka för att göra det lättare) innan vi återigen satte oss på ett plan och intog luften igen. Denna flygtur tog oss ca 2 timmar och sedan befann vi oss plötsligt över ett alldeles snöbeklätt landskap som tydligen skulle föreställa Arlanda... "Undra om flygplanet har dubbdäck?" var en tanke som dök upp i huvudet...=) Men allt gick väldigt bra, allt har gått otroligt bra måste jag nog säga, och det tackar vi gudarna för!!!
På Arlanda, efter att ha fått tillbaka våra kära väskor, satte vi oss för att avnjuta en svensk fläsksnitsel med stekt potatis...Mmmm säger jag bara. Sedan inväntade vi tåget som skulle ta oss till Gävle. Väl på perrongen insåg jag att detta tåg gick direkt till Bollnäs, vilket innebar att jag skulle kunna få slippa kliva av i Gävle och vänta i över en timme på X-tåget för att ta mig dit! Så jag köpte en tilläggsbiljett och åkte hela vägen direkt, medan Kajsa hoppade av i Gävle. Vi tog ett snabbt avsked och det slog mig att det var första gången på tre månader vi var ifrån varandra utan att veta att vi skulle ses inom mycket snar framtid – konstigt...
På perrongen i Bollnäs ca 15.50 (svensk tid), där ja klev rakt ner i över en decimeter nysnö med mina inte allt för varma tennisskor, möttes jag av en glad mamma och pojkvän. Så skönt att se dem båda!!! En riktig kram blev det. Sedan satte vi oss i Andreas Volvo som tog oss hem till Gammel Homna i snöväglaget. På bron och mötte mig stod en stor lillebror och tog emot mig med öppna armar och i dörröppningen stod min käre far och gav mig en rejäl kram. Jag kände mig varmt välkomnad, trots kylan... Väl inne, precis när jag kommit innanför dörren, gick strömmen (vilket fick mig att fundera på om jag fortfarande var kvar i Mumbai, med sina regelbundna strömavbrott, trots allt =) Vi åt sedan en kanongod middag bestående av diverse julmat. Riktigt gott!!! Så härligt att umgås med familjen igen, även om jag kände mig konstig inombords...Allt kändes så overkligt liksom – som om jag inte hade varit borta alls nästan.
En ganska rörig dag avslutades därmed på ett bra sätt. Jag följde sedan med Andreas ner till lägenheten, som han så vackert hade julpyntat från topp till tå. (Ja man måste faktiskt få skryta lite när ens pojkvän till och med hade bytt till julgardiner och allt var skinande rent och snyggt! Han är så duktig!) Så denna dag fick jag ett bra välkomnande, när jag efter 3 månader och en ganska lång och känslosam resa, äntligen kom HEM igen!
Vy från planet
Jag i Munchen med min "Semlestenge" =)
En annan vy från planet...=)
85:e dagen - Adjö Mumbai!!!
Ja, så var den vår sista dag i Mumbai och i Indien. Jag är så förvånad – det kom så plötsligt på något sätt... jag var liksom inte förberedd, så jag har inte fattat det riktigt. I alla fall... Vi åkte till "Bandra" på förmiddagen, för folk har sagt att har man inte sett Bandra så har man missat något...vad det skulle vara kan jag dock inte förstå eftersom vi inte blev så imponerade (kanske vi är svårare att behaga nu efter alla våra fantastiska turer hit och dit). så vi gav upp där och åkte "hem" till Chembur istället och gick på marknaden där en stund. Som en liten avskedspromenad bland allt folk och vimmel liksom... sedan åkte vi till "K-stars mall" och åt en sista McDonald’s-glass, en strips och köpte en sista färskpressad ananasjuice. Känns så märkligt för jag tänkte bara att "äh ja kommer ju hit i morgon igen så de e väl inget..." kanske är det bra att jag inte fattar att jag inte kommer tillbaka i morgon – för annars hade jag nog tyckt det var jobbigare!
Efter detta åkte vi hem och packade klart – vilket inte var det lättaste...Resväskan har tydligen gått upp i vikt på senaste tiden, ingen aning hur! =) sedan har vi bara tagit det lugnt på eftermiddagen och kvällen. Jag vilade en stund, vi tog avsked av Lisa & Victor, sedan har jag haft mina sista "skypesamtal" och nu har vi just ätit "den sista måltiden" i matsalen...(känner redan hur magen gör uppror så det blir spännande på flyget) så det har blivit många sista grejer idag.
Det känns så märkligt att jag i morgon vid den här tiden befinner mig i Sverige igen...närmare bestämt precis har hoppat på tåget i Gävle! Jag fattar inte...Men så är det tydligen...=) Nu är det bara att vänta på taxin...tiden står stilla och springer ändå med stormsteg just nu...
Ja, ett sista farväl av trafikmyllret som vi satt fast i idag med rikshan på väg hem till Chembur...vilket är en av de saker jag inte kommer att sakna =)
84:e dagen - Avsked...=(
Japp, så efter en natt med måttligt med sovtimmar...inte för att jag inte hade det trevligt där på min matta, som är ganska bekvämt, utan för att jag vaknade av att en råtta (?) antastade min fot...Efter det hade jag lite problem med att somna om...men efter ett tag slappnade jag av och somnade... Vaknade sedan av att en ”Didi” ringde i ”Mat och sov klockan” eller snarare ”upp och hoppa klockan” ca 6.45 i morse! =)
Sedan åt vi frukost, mackor och té, efter att jag fått lära mig hur man gör indiskt té förståss... =) Sedan var det dags för nagellack, både på händerna och fötterna...mysigt! =) Sedan har dagen flutit på som vanligt – förutom att det var min sista dag...
Så det har blivit många avsked idag – vilka jag inte tycker om, inte det minsta. Så även om jag vet att dessa avsked beror på att jag ska åka HEM, och få träffa alla mina älskade, så känns det alltid lika tråkigt att säga hejdå till människor man kommit att tycka om så mycket! Jag har ju spenderat 4 dagar i veckan med dessa människor i tre månader nu! De hade gjort ett tackkort med allas namn som de lämnade över innan jag gick – väldigt sorgligt...Jag kommer att sakna dem så mycket och det kommer att bli så tomt utan alla barn springandes omkring en hela dagarna. Inga mer pussel, inget mer ABC...jag känner mig faktiskt ganska sorgsen för stunden.
Men som sagt innebär detta att jag kommer att få komma hem snart – mycket snart! Och det känns ju bra. Men det kommer att ta tid att vänja om sig nu igen... För hela den här upplevelsen är en sådan sak man aldrig glömmer...
Nej nu måste jag rycka upp mig...Om ca ett dygn sitter jag på flygplatsen och väntar på planet. Snart nu...snart! =)
83:e dagen - Pyjamasparty!!!
Denna dag började som en helt vanlig dag, med praktik i Dongri. Men efter att ha varit där mellan 10.30 och 17.00 – som en vanlig arbetsdag, så stannade jag kvar. Så med väskan packad var jag redo för en myskväll med tjejerna på centret. Vi började med att ta det lugnt och lägga pussel med mera, medan vi inväntade de som fortfarande var i skolan. Sedan åt vi lite snacks, någon slags ”klump” gjord av friterad lök i ett bröd – en så kallad ”Pav” av något slag...Riktigt gott!!! Sedan var det dags för tjejerna att plugga och sedan göra sig i ordning inför natten. Det blev lite som ett pyjamasparty =) Sedan skulle de självklart fixa och dona lite med mitt hår piffa till mig och sånt...sånt som hör tjejkvällar till! Och så sjöng vi lite – på svenska och på hindi – spännande värre! =)
Så det blev en riktigt trevlig kväll, med mycket skratt, så jag är riktigt glad att jag frågade om övernattningen!
Efter detta lade vi oss allihopa på golvet på mattor, de flesta av oss i den stora salen. Så när det var dags att sova, runt 12, så fick jag sova med de andra ”Didisarna” (fin böjning) medan tjejerna sov lite längre bort i rummet... Mysigt!
82:a dagen - Avskedsmiddag igen...
En helt vanlig praktikdag idag igen... VI har spelat spel och lagt pussel och tränat engelska och sånt – helt vanliga saker helt enkelt! =)
Ikväll har vi varit på avskedsmiddag med Shara, Victoria och Victor. Shara åker bort inatt så det är sista kvällen vi träffas nu, konstigt när vi har bott i samma lägenhet i tre månader! =/
I morgon ska jag sova över på jobbet, med tjejerna... Jag ser verkligen fram emot det – ska bli kul att se hur de verkligen lever liksom! Så det ska bli roligt att få detta som en avslutning med dem allihopa!!! Jag kommer att sakna dem – för vi har haft roligt tillsammans! Kommer att bli sorgligt att säga hejdå till dem på fredag när jag går hem... Men så är det...man kan ju inte vara med alla samtidigt tyvärr, även om det skulle vara bra praktiskt! =)
81:a dagen - "Avskedsshopping" i Vashi
En helt vanlig praktikdag idag. inget speciellt, inget nytt. Min handledare dök inte upp som hon skulle...vi sköt upp det till på torsdag istället, så det blir ett sista samtal då innan jag åker!
Efter jobbet åkte jag och Kajsa till "Inorbit Mall" och strosade och åt en sista middag där. Så då har vi sagt adjö till Vashi! =) Imorgon ska vi ut på avslutningsmiddag med de andra utländska studenterna, eller ja de tre svenskarna och Victoria och Suzanne. Det blir nog trevligt! I övrigt börjar tiden rinna iväg. Känner att jag har något planerat hela tiden nu – så tiden går väldans fort för tillfället... Å det är ju bra, samtidigt som jag blir lite stressad att hinna med allt! Men det löser sig – som det alltid gör! =)
80:e dagen - Nedräkning... =)
Idag har vi varit lediga. Inga besök planerade – trots önskemål från vår sida om att få åka till ett hem för handikappade barn. Men det blev som sagt inget. Däremot har vi tagit tag i det här med hyran. Så efter att vi varit till kontoret för att ändra datumen på räkningen vi fick har vi sedan kunnat betalat hyran för lägenheten för dessa tre månader. Det börjar liksom kännas nära nu, när man börjar checka av såna saker! =)
Sedan har vi varit på avslutningsmiddag med Soumya och en personal från kontoret. De bjöd oss på en kanongod lunchbuffé. Trevligt! Denna personal ska komma till Sverige och Högskolan i Gävle i april, så då ska vi nog träffa honom igen. I alla fall var det snällt av dem att bjuda oss och trevligt att få ett avslut med Soumya också, som vi haft rätt mycket att göra med sedan vi kom hit.
Ikväll har jag bara tagit det lugnt. Har suttit i morse och fixat och donat med filmerna från jubileet som jag ska ge till SBT, så nu har jag lyckats få ner det på skiva – som till och med verkar fungera! Otroligt! =) Imorgon inleder jag min sista praktikvecka här i Indien och för er som inte har koll kan jag meddela att på söndag framåt kvällskvisten anländer jag till Edsbyn!!! Känns helt overkligt – tre månader har gått....otroligt! så snart är det slut på friden...passa på att njut! =)
79:e dagen - Tempelbesök med eftersmak...Och Lucia förståss!
Ja. I morse, efter att ha spenderat natten i en lägenhet på kanske 20 kvadrat, riktigt mysigt, steg vi upp i ottan för att ge oss av till "ISKCON Temple" i Johu. När vi äntligen tagit oss dit, ca en timme försenat då bussen väntat på fel ställe, hann vi precis dit i tid för morgonceremonin. Denna ceremoni gick ut på att man gick in i templets "huvudsal" där tre portar slogs upp. Där bakom fanns statyer och ikoner av gudar vilka alla började att dyrka genom sång och dans. Det slutade med att alla hoppade, snurrade och dansade runt medan de sjöng. Självklart fick vi inte bara stå där och vara passiva utan jag blev uppdragen mitt i cirkeln och fick dansa med en kvinna som ledde kvinnornas dans. Jippie tänkte jag som helst ville undvika att vara delaktig i denna för mig nya och ganska obekväma eller obehagliga ritual. Men men...det var inte slut där. Vi skulle nämligen lyssna på en "gudstjänst" efteråt. Och inte nog med det...efterår blev vi ledda in i en sal där vi fick lyssna på en föreläsning, tur för mig att den gavs på marathi så jag slapp förstå =), och sedan be i ca en halvtimme innan vi avslutade med ännu mer dans...där jag tyvärr inte heller slapp undan trots att jag försökte gömma mig i ett hörn. Så där fick jag snurra i ring i mitten...jippie igen! Sedan blev det lunch/frukost, där vi alla fick sitta på golvet och äta maten de delade ut på tallrikarna. Och vi "måste" äta upp allt sa de, eftersom man inte ska slösa maten...Plikttrogen som man är trugade jag i mig alldeles för mycket av den inte alls så goda maten... Sedan avslutades det med att vi fick ett varsit exemplar av deras bok eller motsvarande bibel, på engelska till och med, och kvinnan gjorde ett desperat försök att värva mig som hindu... Måste säga att det hela kändes en aning "sekt-aktigt" och jag blev ganska illa till mods, allra helst nu i efterhand. Men nu har man i alla fall fått erfara detta, som ska vara någon vida känd och besökt ceremoni, som jag troligtvis aldrig mer kommer att göra om.. =)
Ikväll har vi inte gjort så mycket. Eftersom vi sov sammanlagt ca 3 timmar eller något sånt inatt så har vi varit ganska lata. Lagade lite pasta och tonfisk till lunch, vilket smakade underbart efter tre månader utan. Sedan åkte vi till affären och köpte frukter och glass. Så vi har firat Lucia med tropisk glasstallrik...Inte illa!!! Kanske inte det bästa sättet att få julstämning på, men vad gör man? Med lite "Julen är här" i bakgrunden så lyckades vi ändå få lite mysstämning! =)
Här är lite bilder från förmiddagen...
Dansen i templet
Jag och tanterna "svänger våra lurviga" till de ekande lovorden.... Hua
Ytterligare dansande...eller vad man kallar det!
Och som avslutning vårt Luciamys!!!
78:e dagen - En hektiskt men ack så trevlig dag!!!
Ja denna dag avverkade vi den, antagligen, sista shoppingturen i Colaba, längs "Colaba Causeway". Jag lyckades hitta allt jag var ute efter, vilket än en gång blev en hel del. Jag måste få säga att jag tycker vi lyckades göra det väldans bra. Vi kom dit ca 12.30, eftersom vi val lediga och ville ha en efterlängtad sovmorgon och slapp förmiddag, och vi lyckades vara klara i så pass tid att vi satt på tåget tillbaka 15.30. så det blev en alldeles lagom vända. Sedan hade jag nämligen en tid att passa, så att ta tåget hem den tiden var nödvändigt för att hinna. Jag hade beräknat att om jag åkte då, kunde jag vara hemma ca 16.30, vilket gav mig en timme att fixa iordning mig inför dansshowen på kvällen. Jag skulle vara där 18.30 så jag var tvungen att åka ca 17.30... Så det vara bara att åka hem, slänga sig i duschen, äta några rostade mackor, klängstra på mig sareen(vilket inte är det lättaste kan jag meddela) försöka se så respektabel och bekväm ut som möjligt (trots att känslan var den motsatta) och pallra sig iväg till stationen. På tåget fick jag tips av kvinnorna i min vagn om hur jag skulle bära den, eftersom de tydligen lätt kunde avgöra att det var sareepremiär för min del... Så efter en del fix lyckades jag ta mig till centret där jag mötte ett gäng nöjda flickor, annars vore det väl, jag bar den ju för deras skull! =) Förövrigt kände jag mig som en stapplande julpralin i min stass, men jag antar att man får den känslan på köpet! =)
Efter dansshowen, som var jättebra och intressant (barnen är ju så duktiga), var det dags för nästa aktivitet för kvällen. Jag hade bestämt att jag skulle ta mig med taxi till "Currey Road" där Kajsa jobbar. Vi hade nämligen fått ett erbjudande att sova över hos en av hennes "klienter", för att dagen efter ta oss tillsammans med hela pensionärsskaran och personal, kl 5 på morgonen, åka för att besöka ett tempel i "Johu". Så jag måste säga att jag hade ett tufft schema dagen...men jag lyckades otroligt nog genomföra allt som planerat. Nästa lite stolt! =)
Kan ju säga att denna bild inte har något alls med inlägget att göra (lite Rajashtan nostalgi) men jag hade svårt att hitta en bild där jag ser mer nöjd ut..haha!!! =) Som en avslutning på en bra dag liksom!
77:e dagen - Fredagskväll...
Japp, fredag igen då... Har varit på praktiken. Passade på att städa skåpet med sel, så istället för att spela har jag varit lite ordentlig idag. sedan har jag mest bara observerat och umgåtts... =)
Ikväll har jag suttit och redigerat filmer från jubileumet. Jag tänkte det vore roligt att ge centret en skiva som minne och som avskedspresent liksom! Annars har vi inte gjort så mycket ikväll. Vi åt mat på köpcentret, Subwaybaguette och pasta som vi delade på, smaskens...Får se vad magen tycker om det! =) Och sedan var vi till Chembur och köpte underkjolar till våra sarees, som man har för att få den att sitta helt enkelt...Så den kan ju vara behövlig. I morgon kväll ska jag på en dansshow som flickorna från centret har, så då har jag nästan lovat att jag ska bära min saree för första gången... Får se hur det blir med den saken! =) Annars blir det nog Colaba i morrn, för att strosa och shoppa en sista gång kanske! =)
76:e dagen - Pussel och avskedsmiddag
Idag har jag varit en hel dag på praktiken igen. Och har jag spelat spel igen! =) Bland annat lagt ett törnrosa-pussel på 300 bitar och lekt med bokstäver och ord. Jag hittade mitt block förresten. En snäll lärare hade lagt det i ett skåp, ett låst sådant, så ingen hade gjort några försök att strimla det! =)
Ikväll har jag varit med våra två korridorgrannar Suzanne och Sabrina till Chembur och ätit middag. Detta för att det är sista gången jag träffar Sabrina eftersom hon ska ut och resa nu och lämnar oss. Sorgligt med avsked, men det är så overkligt på något sätt att det snart är över så avskedet kändes inte på riktigt liksom.
Nu ska jag lägga mig snart, min mage är i konstant uppror, eftersom denna mat inte var något bättre än matsalens... =) Men det blir nog bra snart, jag står väl om inte annat ut de sista 9 dagarna antar jag!!! =)
75:e dagen - 10 dagar kvar!
Ja, så har jag avverkat ännu en praktikdag då.. en kort sådan idag. Jag åkte nämligen hem tidigare eftersom min mage inte mått så bra sedan vi kom hem från Rajasthan. Matsalsmaten, som min mage tydligen hade vant sig att vara utan, innehåller alldeles för mycket olja och kryddor, så jag har haft någon form av kramper i magen nu de två sista dagarna. Men det är väl sånt man får ta! =) En kebabrulle skulle sitta fint känner jag dock...=)
Annars hann jag inte göra så mycket på jobbet idag. Jag sitter mest och antecknar på förmiddagarna, i det anteckningsblock jag idag lyckades lämna kvar på jobbet och därmed nog inte existerar nu längre...Bara att hålla tummarna! Vore ju ganska skönt om jag fick det tillbaka eftersom jag har alla anteckningar sedan jag kom hit i det blocket! =)
På eftermiddagen, efter jobbet, stannade jag på tågstationen i Chembur för att hämta topparna till våra sarees som vi lämnade in tyget åt innan vi reste bort. Makalöst nog var de färdiga!!! Det trodde jag inte. Så nu har vi hunnit prova dem och, även om de hade gjort den betydligt kortare i magen än jag bad om, så satt den faktiskt ganska bra! =) Jag blev faktiskt nöjd med den, vilket är kul när man kommer att ha den kvar som minne! Så ni får väl se den vid något annat tillfälle...känner inte för att lägga upp någon bild på den ännu (nu när den är färdig med topp och allt som saknades på förra bilden), eftersom jag inte vet riktigt hur jag ska bära den! =) Nu ska jag fixa och dona lite – mycket som ska göras nu... sedan ska det bli fruktansvärt skönt att få sova!
74:e dagen - Tillbaka till vardagen
Idag har jag varit på praktiken igen, tillbaka efter resan som bara kan sammanfattas som KANON!!!
Jag har suttit och skrivit en lista med allt jag ska komma ihåg att göra nu de sista två veckorna (ja det är så kort tid kvar!!!) och vad jag vill hinna med att göra. Tiden rinner iväg nu och det är mycket man ska och vill göra medan man är här...så man inte ångrar sig när man kommer hem! Men det ska nog gå bra...jag har ju redan upplevt så fantastiskt mycket så jag är redan mer än nöjd!
Annars spenderade jag dagen med att bland annat spela spel med barnen igen. Riktigt roligt och det märks vad snabbt de lär sig när de får kombinera lek med att lära. Det gäller att vara lite uppfinningsrik bara – annars tröttnar de rätt snabbt. Men att förklara ord med ljud och rörelser har jag märkt är populärt och när de själva får vara kreativa förståss! Så dagen har gått bra, även om jag blev lite trött framåt slutet – misstänker att bristen på sömn under resan kommer att göra sig påmind denna vecka! =)
73:e dagen - Från den blå till den rosa staden
Denna natt sov jag otroligt bra med tanke på vad som dolde sig där i mörkret på tåget. Med öronpropparna i sov jag ända fram tills morgonkvisten! =)
Vi anlände till Jaipurs tågstation, där vi gick och tog en frukost innan vi började dagens äventyr i ”Den Rosa Staden” med att ta en taxi till ”Amber Forth” ca 45 minuters bilfärd norr om centrum. Här möttes vi av ett gigantiskt fort uppe på ett berg med både trappor och en elefantramp som ledde upp till entrén. Givetvis fanns här också ett gäng elefanter som jobbade med att frakta lata turister upp till fortet...Vi valde dock att låta elefanterna, som var utsmyckade och vackra, vila och själva promenera lite istället. I fortet där vi spenderade någon timme fanns bland annat ett glas eller spegelpalats som var väldigt vackert och ett tempel vilket vi inte besökte (vi tyckte vi redan sett så pass många tempel).
Efter detta åkte vi tillbaka ner till stadscentrum och strosade där runt och handlade i småbutiker fram tills dess att det var dags att åka till flygplatsen. Så det blev inget långt besök i Jaipur, men jag tyckte ändå att vi fick ut det meta av det!
Sedan flög vi hem ca 17.00 och kom tillbaka till lägenheten ca 20.30 på kvällen. Precis lagom för att hinna äta mat i matsalen, packa upp och sedan utmattad krypa till kojs för att göra sig redo för en dag på praktiken. =)
Amber Forth
Ett av transportmedlen för att ta sig upp dit...
Glas- eller Spegelpalatset
En vy fån taxin över den rosa staden...
Och slutligen en liten bild på vilka inköp jag gjorde under resan - vilket blev några! =)
72:a dagen - Åter till Jodhpur
Japp, denna natt tog vi nattbussen till Jodhpur. Återigen hade vi ingenstans att bo, så denna gång tog vi sikte på ett västerländskt par och hakade på dem eftersom de hade ett rum bokat. De hade blivit lovade att få bo där för 300 Rs, men när vi kom fram stämde inte priserna. För vårt rum hävdade personalen att de skulle ha 650, vilket är ganska mycket om man jämför med de 150 vi betalade för hotellet under 1½ dygn i Jaisalmer, så vi vägrade. Men de sa att vi skulle gå upp och lägga oss och lösa det på morgonen.
Vi sov några timmar och vaknade sedan för att gå och ta striden om pengarna. När vi kom utanför rummet såg vi vilket fint hotell det var, eftersom vi anlänt mitt i natten då det va mörkt. Så vi förstod ju anledningen till priset. Hotellet var inrett i japansk stil med en restaurang på taket, väldigt mysigt och vackert. Jag fick dock prata med chefen på telefon och efter en ynka liten vit lögn, eller bara genom att säga halva sanningen, lyckades vi få slippa betala helt!!! =) Snacka om flyt!
Så denna dag spenderade vi sedan i Jodhpur. Vi började med att besöka marknaden, där man kan köpa grönsaker, kryddor i pyramidhögar och all annat krafs som hör marknader till. Resten av dagen ägnade vi åt att dels besöka ”Mandor Park”, där den gamla huvudstaden låg och nu har vissa tempel och statyer att titta på, dels med ett besök på ”The Royal Palace”, Maharadjans palats. I Mandor Park hittade vi en ormtjusare, vilken jag (bara för Henriks skull) betala 20 Rs för att få filma medan hann lekte med sina svarta kobror...Hua!!! Misstänker att de är ”avgiftade” men det var ändå en aning obehagligt att ha den så nära.
Sammanfattningsvis var detta en helt okej dag – men efter den helt fantastiska kamelsafarin blir vi allt mer svårbehagade! =) kvällen spenderade vi på tågstationen inväntandes det tåg som skulle ta oss till Jaipur 8.39 dagen efter. Väl på tåget blev vi en aning besvikna. Vår ”kupé” var bland det äckligaste jag upplevt på länge... kackerlackorna på väggen gjorde inte saken bättre... Men men, det löste vi ganska fort genom att släcka lampan – för ”det som inte syns finns inte”. Haha! =)
Restaurangen på taket på "Yogis Guesthouse"
Den kanongoda frukost vi åt där...
Marknaden
Ormtjusaren i Mandor Park
Och slutligen palatset
71:a dagen - Morgonritt i soluppgången..
Efter denna magiska natt vaknade vi upp i gryningen, innan solen gick upp. Jag vände mig om och såg Papaya stå bakom oss i färd att söka genom bagaget i jakt efter något gott att äta... =) Pojken skickades ut på stäppen för att samla ved och vår ”kamelman” gjorde upp en eld. Vi fick sedan ”rostat” bröd och te, självklart i indiska variant med mer mjölk och socker än te, till frukost... så där satt vi på vår filt, mitt i öknen, sömndruckna men glada och smaskade.
Efter en stund lastade vi kamelerna igen och vi gav oss ut i soluppgången, medan det fortfarande var svalt och skönt. Det franska paret red efter oss, så vi fick lite sällskap. Jag red fortfarande i täten såklart, mellan kaktusar och getter, kossor och taggbuskar (ja det låter mysigt va!?!) =) Vi red på fram tills lunch, hade lite kamelrejs efter vägen =) och medan stannade vi och blev serverade ytterligare en jättegod måltid. Efter några timmar i skuggan var det dags för oss att avsluta denna fantastiska färd. Så vi tackade våra nya vänner och gick mot jeepen som hämtade upp oss. Helt underbar hade dagen varit!!!
Vi stannade sedan till vid fortet i Jaisalmer på vägen tillbaka, och strosade där i några timman. Häftigt att hela stadskärnan ligger innanför murarna, men fortet i sig var inte lika välbevarat som i Jodhpur. Utsikten var dock fin, här över ”Den Gyllene Staden”. Mysigt i alla fall.
Sedan åkte vi tillbaka till hotellet, duschade och gjorde oss i ordning och tog sedan en avslutande middag på taket innan vi åkte till nattbussen som skulle ta oss tillbaka till Jodhpur morgonen därpå.
Min första syn på morgonkvisten...=)
Soluppgången...
Ett farväl till sanddynerna
Hela karavanen
Efter gatorna i Jasalmer
En del av fortet med "Den Gyllene <staden" i bakgrunden
Ett farväl av "Hotel Jaisal View"
70:e dagen - Safari i Jaisalmer på öknens skepp
Efter en ganska skön natt på bussen anlände vi 03.30 till busstationen i Jaisalmer. Där blev vi lyckligt nog hämtade av två killar och skjutsade till "Hotel Jaisal View". Vi blev visade till ett rum och kröp ner för att sova ytterligare några timmar. Vi vaknade i vårt rum som var ett "Double Deluxe", det vill säga ett rum med dubbelsäng =), och gick upp på taket, till restaurangen och receptionen, för att äta frukost och checka in.
Efter att ha ätit en god frukost och bekantat oss lite med personalen bokade vi in resans höjdpunkt – Kamelsafarin!!! Vi bestämde att vi skulle åka ca 12.00 och bli borta till ca 15.00 dagen efter...(vi ville hinna tillbaka till fortet i Jaisalmer innan solnedgången bestämde vi).
Så vi tog en snabb vända ut till marknaden för att köpas scarfar som vi ville ha med oss ut i öknen, innan vi blev skjutsade med jeep utanför staden. Efter ca 45 min åktur skymtade vi kameler efter vägen... När vi kom närmre de GIGANTISKA djuren, förklarade chauffören att det var de kamelerna vi hade hyrt . Så vi skuttade ut, hälsade på männen som skulle ta oss ut i öknen och lastade vår packning. Sedan var det bara att ta sig i kragen och pallra sig upp på kamelen som låg där. Jag trodde allvarligt inte att jag skulle överleva när den reste sig upp, vilket inte görs speciellt smidigt, och jag befann mig betydligt högre ovan marken än jag var van! =) jag överlevde i alla fall...som ni nog förstod!
Vi red sedan på dessa "öknens skepp" som de så vackert kallas ut stäpperna, vilket var helt underbart. Jag först på ledarkamelen Papaya, sedan vår kamelman och en pojke på en kamel bakom oss och sist Kajsa på sin kamel. Efter några timmar stannade vi och inväntade lunchen som mannen lagade åt oss. Fantastiskt god grönsaksröra och glödstekta Chapatibröd. Mmmmm säger ja bara!
Efter lunchen och en stunds vila i skuggan bar det av ut mot sanddynerna och platsen där vi skulle slå läger för natten. Denna plats som vi nådde efter någon timme var otroligt vacker och mysig. Så där stannade vi. Jag och Kajsa spatserade på sanddynerna och fick 17 kg sand i skorna (som vi först inte tänkte på att ta av oss) och knäppte lite kort. Vi bekantade oss lite mer med ett franskt par vi mötte under ritten och satt och pratade under solnedgången. Sedan var middagen klar – lika god denna gång. Kvällen spenderades sedan delvis vid det franska parets lägereld innan vi sedan bäddade och kröp ner under den troligtvis klaraste stjärnhimlen jag sett. Där låg vi och lyssnade på de lösströvande kamelernas tuggande och klockorna från korna som vandrade ute på stäppen. När fullmånen sedan gick upp, när vi lagt oss, lyste öknen upp...helt magiskt vackert!
Jag hade förväntat mig att det skulle bli kallt men det blev inte så farligt faktiskt. Visst, man kände att man var kall i ansiktet, men jag frös inte på hela natten. Jag sov faktiskt riktigt bra... Jag vaknade dock några gånger, men inte på grund av kylan... utan av ett ljud på några meters avstånd! Jag tittade upp och såg konturerna av en viss Papaya som strosade runt och rotade i bagaget bakom oss. Lite nojjig blev jag när han klampade närmre, men jag intalade mig om att han trots allt nog inte skulle kliva på mig när jag somnade... =) Vi hade även besök av ett antal betydligt mindre djur, dock tillräckligt stora. Svarta baggar som tyckte min madrass såg lockande ur. Men de var ganska fredliga – så de fick väl dela bädd med mig då! =) Jag lyckades i alla fall slappna av och sova riktigt skönt!
Papaya görs redo!
Jag vid lunchrasten...
Mmmmaten!!!
Kajsa, pojken och Papaya
Jag och sanddynerna i solnedgången... =)
Och som avslutning vår sovplats!