Live från buschen

Japp, så efter en natt med måttligt med sovtimmar...inte för att jag inte hade det trevligt där på min matta, som är ganska bekvämt, utan för att jag vaknade av att en råtta (?) antastade min fot...Efter det hade jag lite problem med att somna om...men efter ett tag slappnade jag av och somnade... Vaknade sedan av att en ”Didi” ringde i ”Mat och sov klockan” eller snarare ”upp och hoppa klockan” ca 6.45 i morse! =)

Sedan åt vi frukost, mackor och té, efter att jag fått lära mig hur man gör indiskt té förståss... =) Sedan var det dags för nagellack, både på händerna och fötterna...mysigt! =) Sedan har dagen flutit på som vanligt – förutom att det var min sista dag...

Så det har blivit många avsked idag – vilka jag inte tycker om, inte det minsta. Så även om jag vet att dessa avsked beror på att jag ska åka HEM, och få träffa alla mina älskade, så känns det alltid lika tråkigt att säga hejdå till människor man kommit att tycka om så mycket! Jag har ju spenderat 4 dagar i veckan med dessa människor i tre månader nu! De hade gjort ett tackkort med allas namn som de lämnade över innan jag gick – väldigt sorgligt...Jag kommer att sakna dem så mycket och det kommer att bli så tomt utan alla barn springandes omkring en hela dagarna. Inga mer pussel, inget mer ABC...jag känner mig faktiskt ganska sorgsen för stunden.

Men som sagt innebär detta att jag kommer att få komma hem snart – mycket snart! Och det känns ju bra. Men det kommer att ta tid att vänja om sig nu igen... För hela den här upplevelsen är en sådan sak man aldrig glömmer... 

Nej nu måste jag rycka upp mig...Om ca ett dygn sitter jag på flygplatsen och väntar på planet. Snart nu...snart! =)