Live från buschen

Nja, en god natts sömn blev det inte. Jag vaknade runt 2-3 nångång med en rejäl migrän bankandes i mitt huvud... Hade även en aning feber och mådde med andra ord inte sådär jättebra! Men efter två Alevdon-brus och en timmes vridande och vändande lyckades jag somna om till slut. Men särsklilt utvilad var jag inte i morse när jag vaknade och huvudvärken hade tagit om igen. Men plikttrogen som man är pallrade jag mig upp och iväg till jobbet i alla fall (efter ytterligare två Alvedon).

Väl på jobbet, eller praktiken, har det varit full rulle idag. Liv och rörelse överallt, eller snarare ett uns av kaos kanske. Men jag är glad att jag åkte för nu har jag fått varit med och sett hur barnen gör alla dessa vackra dekorationer och utsmyckningar. Bland annat har jag sett hur det går till när de gör blomkransar/girlanger av bland annat Jasmin-blommor och tagetes. Kransarna är så vackra och luktar så gott! Väldigt imponerad måste jag säga att jag är. Barnen var grymt duktiga – för många av dem jobbar nämligen med att göra sådana (sorgligt nog). Nästa gång jag ser något barn som står och säljer dessa kransar ska jag tänka på vilket jonn som ligger bakom det... Sedan har jag fått sett när tjejerna dekorerat med färgpulver igen. De är helt otroligt duktiga – makalöst vackert blev det! Sedan fick några barn måla på papperspåsar som de sedan lade en pappersfågel som barna vikt inuti – vilket de gav som välkomstgåva till alla medlemmar tillsammans med blomkransen runt halsen och en bindi (den så indiska pricken i pannan).

 Besöket av ”United W” var planerat till kl 14.00 så hela förmiddagen gick åt till att förbereda. Under beöket gick allt bra. Barnen var jätteduktiga med sina framträdanden och inget gick fel. Efteråt fick barnen ”mingla” med organisationsmedlmmarna, vilka alla var från olika länder. Det blev lite halv-kaotiskt ett tag. Barnen blev så exalterade av att få prata med alla dessa ”utlänningar”, vilket man kan förstå, så ljudvolymen höjdes några grader ett tag =)  Men allt gick som sagt bra.

Här är lite bilder som får illustrera dagen:

Såhär såg det ut när pulverdekorationen började ta form... 



Och såhär såg den ut när den var klar...fantastiskt vacker!



Här är barnen (som jag inte får ta bilder på) i full färd med att binda blomkransar


Här sitter alla barnen i väntan på att uppträda!


Här är en av blomkransarna, som jag fick ha i året...


Och slutligen en bild på hur jag ser ut nu för tiden... med min fina "Bindi" i pannan, dagen till ära =)




Förövrig:

• så såg jag en man klippa en gräsmatta för hand idag – och då menar jag sittandes och med sax. Undrar om han har tim-penning stackarn?!?  

• höll jag på att kräkas på tåget idag. Två kvinnor, med en varsin korg balanserande på huvudet,(vilket jag är mäkta inponerad på) klev på och ställde sig mitt framför mig. Det visade sig att de hade fisk (torkad, eller fiskrens eller något) i sina korgar...stanken därifrån var obeskrivlig...tur att de snart skulle av =)  

• åsså ramlade en ödla ner på mig när jag öppnade fönstret på rummet för några sekunder sedan, den höll på att skrämma livet ur mig, även om den va ganska söt...

 Sådana saker man bara upplever i Mumbai antar jag... =)  

Ikväll ska jag bara ta det lugnt... hade tänkt att bara kurera mig i helgen. Kanske blir det ett avsnitt av Greys Anatomy och en coca cola som fredagsmys... =)

Japp. Idag har vi förberett för det kommande besöket på centret. Barnen har övat på de sånger och danser de ska framföra och det har städats lite här och där. Jag har även fått lite grepp om vilka som kommer och varför. Det är tydligen en organisation kallad ”United W” eller "Worldwide United"(?) som ska besöka Salaam Balaak Trust. Denna organisation är någon slags mellanhand mellan organisationer som ”SBT” och donatorerna som sponsrar och skänker saker till organisationerna.  Så anledningen till att de kommer på besök är mset för att de vill se vad deras arbete kan leda till, vad barnen lär sig och kanske för att kunna skaffa fram fler sponsorer – vilket alltod behövs! Så om jag fattat det rätt är det ett ganska viktig

Möte som äger rum, i morgon – och jag får ta del av det! =)

Barnen ska få dekorera centret i morgon och ”chefen” sa att jag skulle få vara med och lära mig exemplevis hur man binder blomsterkransar av jasminblommor, som är väldigt vanligt förekommande här – både vackert och väldoftande. Ska bli kul! Sedan antar jag att jag kommer att få hjälpa till i försöken att organisera barnen – vilket inte alltid är så lätt. De minsta, ca 3-5 år, ska också uppträda, men de vill menst bara springa omkring eller sitta ner och gråta... som barn gör bäst med andra ord! =)    

Ser faktiskt fram emot morgondagen. Hoppas därför att jag kan vara med – känner nämligen att en förkylning är på gång igen... och en rejäl den här gångem...om det inte bara är inbillning  eller tillfälligt (vilket jag hoppas)! Men vi får se. Klarar jag av morgondagen har jag ju hela helgen på mig att kurera mig på sedan...vilket ju är skönt! Synd bara om man ska behöva ligga sjuk hela helgen, då är jag nog inte så pigg och utvilad till nästa vecka heller – men men, en sak i taget... först hade jag tänkt mig en god natts sömn! =)         

Praktik idag. En ganska vanlig dag. Inget speciellt har hänt. Jag har mest lärt känna tjejerna på centret lite bättre – fått en lite mer personlig kontakt med några av dem. Insett vilka härliga tjejer de verkar vara allihopa, och killarna också för den delen men de har jag inte pratat med än eftersom de pratar hindi och mest bara  busar runt hela tiden...kan det vara så att killar här är ganska lika till sättet som killar i samma ålder är hemma tro!?! =)

I morse var jag med på en engelska-lektion med 6 av tonårstjejerna. Riktigt roligt var det. både att se vad de kan och vad de lär sig och samtidigt se vad jag själv kan och inte kan. Det är väldigt lärorikt att vara med, just för att det var några år sedan jag läste engelska så jag behöver upprepa. Jag gav mig också på alfabetet på hindi idag – vilket var riktigt svårt. Detta gjorde jag mest förs skojs skull, men även för att kunna sätta mig in i deras situation. Inte hur det är att tala hindi, utan hur det är att försöka lära sig ett helt främmande språk med helt främmande bokstäver. Eftersom jag försöker lära barnen det engelska alfabetet, och ibland känner mig ganska frustrerad när jag efter tionde repetitionen fortfarande inte lyckas få dem att uttala bokstäverna rätt.. känner jag att det är extremt nyttigt för mig att försöka sätta mig i samma sits. Nu förstår jag på ett annat sätt hur fruktansvärt svårt det måste vara för dem också att skriva och uttala bokstäver som ser ut som krusiduller... på samma sätt som jag upplevde deras språk. Jag tror att det är något man måste göra för att få en förståelse för deras upplevelse och språksvårigheter och jag tror att det kommer ge mig ett annat tålamod med barnen i fortsättningen!

I morgon ska jag tillbaka till samma center. Jag misstänker att dagen kommer att bestå i att förbereda lokalerna och barnen för fredagen då de tydligen ska få storbesök från flera kulturer. Jag har ingen aning om varför och vad de personerna ska göra där men jag hörde att det är ca 15 personer som ska gästa centret. Och om ja tror rätt ska nog hela stället vändas upp och ned på för att snyggas till – får se vad min roll i det hela blir! Spännande! =)       

I dag har jag varir på centret i Dongri. Jätteroligt har det varit! På detta center finns mest flickor i yngre tonåren. Så de tog väl hand om mig och jag kände mig välkommen! Eftersom det varit Diwali och alla flickorna var uppklädda och vackra med sina traditionella ”Henna-tatueringar” så ville de självklart att jag också skulle ha en! Så de bestämde att jag skulle få bli ”tatuerad” eller målad eller vad man säger klockan 1516 nångång idag, eftersom jag slutar runt 17...Men men, Indisk tid ni vet... när jag just skulle gå hem kom en tjej och satte sig mitt emot mig på golvet, tog min hand i sin och började måla! Så jag kom in te från jobbet förrän ca 18.30 ikväll, eftersom det tog ca en timme att göra tatueringen... Men det gör inget...jag satt som trollbunden hela tiden! Helt fantastikst dujtig var hon på att ”måla”- riktigt imponerad blev jag och snyggare än jag hade förväntat mig blev det! Å som ”grädden på moset” så luktar henna-färgen som julkryddor...så hela tiden medan jag satt där njöt jag av lukten som bara spädde på min julkänsla ytterligare! Mysigt!

Så där åkte jag på tåget hem med en nymålad arm som skulle torka och inte gnussas runt... i en vagn full med ”galna fruntimmer”... Tur hade jag för den blev inte förstörd som  jag befarade! Att duscha var ju också ett kapitel för sig eftersom jag inte får blöta armen det första dygnet eller så... Så ”spypåsarna” mamma skickade med mig fick fungera som ett vattentätt fodral för armen, vilket faktiskt fungerade väldigt bra! =) Får se hur länge jag lyckas bevara den...den ska tydligen kunna sitta kvar i upp till en vecka, men jag misstänker att jag nog kommer att tvätta bort den på några dagar, man är ju inte så fräsch här om man säger så! På torsdag ska hon förövrigt måla även den andra armen på mig sade hon...så då kommer ja väl inte kunna använda någon av armarna i fortsättningen! =)

Såhär såg den ut innan man tar bort den torkade "färg-pastan"...



Å så här ser den ut nu!!!



Å såhär...Egentligen är den mer brun än orange som det ser ut som att den är på bilderna!

Idag firas den sista Diwali-dagen, vilket innebär att vi , självklart, har varit lediga! =) Dagen har spenderats mestadels på rummet, med en skön sovmorgon, lite härlig musik och datorerna att roa oss med. En ganska avslappnad och lat dag med andra ord. Sådana behövs också. Största anledningen är väl kanske att jag inte känt så starkt för att exponera min, för tillfället ganska röda och ömma, hud för mer solljus under de närmsta dagarna.. Så en kvällspromenad, efter solens nedgång, får ta kål på rastlösheten som kittlar i kroppen efter en stillasittande dag...=)

Vi har dock just kommit hem från affären, så hela dagen har vi inte suttit inne. Vi var tvugna att inhandla lite varor inför veckans frukostar och lunch-lådor. Så en liten shoppingtur med mopedriksha blev det! Lite youghurt, flingor, mackor och ost med mera till frukost, inhandlades...Med andra ord ganska vanlig frukostmat! Och så lite mackor, nötter, frukt och kex till lunchlådorna. Låter väl som en balanserad kost trycker ja!

 I morgon ska jag, som sagt, vara på ett av ”Salaam Balaak Trusts” andra center, i Dongri. Och Kajsa ska få åka med Soumya til det center som är sagt att hon ska ha som praktikplats, ”Family Welfare Agency”, på studie- eller ett första informationsbesök. Så det går framåt gott folk. Sakta men säkert...kanske att hon får börja sin praktik innan den första månaden i Indien har gått. För det börjar faktiskt närma sig nu... I helgen har vi varit här i fyra veckor, en tredjedel av tiden. Så tiden har ju gått ganska fort trots allt – snart är jag hemma igen!

Japp, Johu Beach blev det! Gick upp halv åtta för att ta oss till Johu innan den värsta rusningstrafiken. Tog bussen, som denna gång var betydligt trevligare än förra bussresan jag gjorde. Vi anlände till stranden och började med att gå ner till vattnet för att lokalisera oss lite. Skönt att se ännu en annan sida av Mumbai. Trots alla sopor och äckel överallt så är det ändå härligt att vistas vid havet på någort sätt! Sedan bestämde vi oss för att ta oss till hotellet vår lärare Stefan tipsat oss om, Mariott Hotell, vilket var bland det flottaste jag sett. Vi blev kroppsvisiterade för att få komma in och en knarkhund gick igenom våra väskor (skärpta kontroller efter fjolårets terror-attacker). När vi väl kom in fick vi veta att man inte kunde betala för att bada i poolen som vi hade hört, man måste betala ett rum för det, vilket vi inte hade råd med! =) men de var villiga att hjälpa oss ändå så de ringde ett annat hotell och kollade att man kunde bada i deras pool. Så vi gick till ”Sea Princess Hotell” istälet, ett hotell precis vid havet med en alldeles lagom stor pool. Jag måste säga att det var helt underbart att få sträcka ut och svalka sig med en riktig simtur. Sedan låg vi där i några timmar i deras sköna solstolar, å ja jag var duktig och betalade extra för en solskyddskräm... men tror ni dethjälpte!?! Nejdå, ja ser ut som en kräfta nu ikväll, trots att jag smorde mig. Det kommer nog inte bli så skönt att sova är jag rädd, men det positiva är att jag bara brände framsidan av kroppen så jag kan ju ligga på rygg i alla fall!! Man måste ju se det positiva i situationen =)

Så vi hade några underbara timmar i Johu idag. Vi avslutade med att äta ”Masala Puri”, en form av "Pani Puri", vilket är ett litet friterat ”skal” som fylls med en röra av majs å kryddor å massor av annat konstigt...faktiskt riktigt gott! Å sedan nån slags potatisbulle-grej med kryddor å samma röra på... Spännande! Roligt att prova lite nytt! =)

Idag när vi kom hem visste vi inte riktigt vad vi skulle hitta på... men eftersom det var ganska tidigt så kan vi ju inte bara sitta hela kvällen... Så vi drog igång med en rejäl storstädning av vårt rum i lägenheten – en väl behövd sådan!!! Fy sjutton va äckligt det var när vi möblerade om och hittade alla dammråttor överallt...äckligt att man har bott i det där nu i några veckor. Jag kan säga så mycket som att det inte är vi som har stökat ner utan skiten som samlats här har nog legat i några år om man räknar med mängden! Så just nu ligger gardinerna i tvättmaskinen och väggar, golv och andra dammiga ytor är torkade... känns faktiskt redan som att luften här inne är mer lättandad! Så det är det vi har roat oss med ikväll! ;Men det känns faktiskt riktigt skönt nu när det är gjort – betydligt fräschare!!!  

Här är lite bilder från dagen:

Såhär ser det ut där man köper maten nere vid stranden...inte så aptitretande men ack så "Mumbaiiskt" =)



Här är det första vi möttes av när vi klev ner på stranden vad annars än ett av de heliga djuren!



Här är en glimt av hur det såg ut vid poolen, med havet i bakgrunden...



och självklart bilder på oss med de obligatoriska badmössorna på! =)

 

och Kajsa lika vacker också, haha!!!

Idag började vi dagen med att sova ut...både länge och väl! Har provat att sova med fönstret öppet inatt, och efter att jag hade kommit över skräcken för de ”malaria myggor” som ja tyckte mig höra surrandes omkring mig knde jag sedan sova. Det var länge sedan jag sov så gott... har inte vaknat av värmen en enda gång. Alldeles lagom har det varit.

 
Så dagen började bra! På eftermiddagen bestämde vi oss för att bege oss iväg till ”In Orbit”, köpcentre, i Vashi igen. Vi tyckte att det var tråkigt att vara hemma hela dagen, speciellt nu när det är Diwali och allt. Så dit åkte vi och gick och strosade i ett gäng timmar. Skönt med allt det västerländska, nästan så man glömmer att man befinner sig i Indien. Men  man kommer snart tillbaka till verkligheten igen =)

Jag shoppade två nya ”kurtas” idag, för jag har hittat mitt material som är lagom svettvänligt. Sist jag var där köpte jag en som jag använt rätt mycket, så när ja nu hittade ett helt gäng kurtas i samma material kunde ja ju inte låta bli att köpa några till... =)

Ikväll har vi varit ute och vandrat en sväng för att ta del av högtidsfirandet. Något som är säkert är att de inte är rädda om öronen här... ju högre en raket smäller desto bättre. För Diwali, ”The Festival of Lights” firas nämligen med en massa fyrverkerier! Och få menar jag menar jag en massa! Helt otroligt, både vackert och fascinerande! Sedan har vi självklart fototgraferat alla ”julbelysningar” som pryder husen överallt. Folk har stjärnor och blinkande belysningar i fönstren och jag måste säga att julkänslan kommer smygande! Riktigt mysigt!!!

Jag har funderat på en del småsaker idag... lite skillnader mellan Indien å Sverige å sånt. Något jag kom att tänka på när jag satt och åt min pizza- och pastacombo  i Vashi idag var att i Sverige torkar man sig runt munnen efter man har ätit...här torkar man sig i pannan! =) Om det beror på den något heta maten eller densamma temperaturen vet jag dock inte...Jaja, livet är fullt av små mysterier =)

I morgon har vi planerat en resa till ”Juhu Beach”. Spännande. Vi tänkte oss ett dopp i en pool och lite strandpromenader kanske... Mysigt, förhoppningsvis! Får se hur det blir!

Härliga färger blev det idag!!! =)



Här ser ni ett av de dekorerade husen, vackert!


Såhär glada är man på Diwali!

Åh ännu en bild på husen...ovanför den "glasbits-försedda" och icke så inkräktar-vänliga muren som löper runt Campusområdet. Vackert!

Idag var det sista arbets-  eller praktidagen för veckan. Skönt! Man blir rätt slutkörd, trots att jag bara varit på centret två dagar den här veckan...men det räcker gott å väl! =)

Idag har barnen förberett inför Diwali, ”The festival of lights” som ska vara som deras nyår också om jag inte minns fel. Festivalen eller högtiden började igår och varar till på måndag. I morgon är själva huvuddagen då det firas som mest. Js akulle nog påstå att detta motsvarar vår julafton nästan, för man köper presenter åt varandra och klär upp sig, tröäffar familjen och firar. Barnen har målat med ett färgpulver, som verkar vara väldigt viktigt, på marken utanför centret idag... väldigt färgglatt och fint blev det... Mina skor som tidigare var svarta har nu fått en liten styling och skiftar nu i rosa... liksom mina fötter, eftersom vi för det mesta är barfota på jobbet =)

De flesta av utbytesstudenterna åker ifrån Mumbai nu över högtiden. Shara åkte med Victor och Lisa till Dehli igår morse, Victoria åkte med Tim till Rajastan eller Dehli igår på dagen, Michell & Robin åker till Dehli i morgon kväll och Chris åker till Hong-kong i morgon. Så vi blir ensamma kvar på campus bland de vi har lärt känna... Men det gör inget! Jag & Kajsa ska nog lyckas mysa till det lite vi också. vi blev tillfrågade att följa med till Rajastan över helgen tidigare, men att sitta och åka tåg i 16 timmar för att sedan vara borta till på måndag med ytterligare en 16 timmars resa hem kändes inte så lockande. Känns som att denna helg kommer att behövas för att vila upp oss. Både Katarina och jag är lite förkylda igen, eller Kajsa är mycket förkyld, ja e inte värre än vanligt! =) Men som sagt, vi ska försöka hitta på något här i stället. I kväll blir det lugnt, men i morrn ska vi försöka gå på restaurang eller nåt å på söndag kanske vi åker till Johu-Beach och checkar in på Marriot-Hotell för att ta oss ett dopp i poolen...om vi mår bättre då! =)   

Till veckan ska jag praktisera på Salaam Balaaks andra center, det vi besökte i Dhongri, i stället för på Cahuphati Beach. Skönt med lite omväxling och roligt att prova på lite olika. Kanske jag tar men mig stackars Kajsa också, som fortfarande inte fått börja sin praktik än!  

Idag har det varit en skön dag, temperaturmässigt! I två dagar har det varit extremt varmt här, nästan för varmt för att existera... Det var ca 33 grader i natt när vi lade oss....då vet ni! Men idag är det bara behagliga 32 grader men ändå betydligt svalare. Det regnade till och med en skvätt på oss ute vid havet i morse...Så inatt kanske jag kan sova utan att behöva flyta runt i sängen! =)           

Idag har jag varit på praktiken igen, på Chaupahti Beach där centret ligger. Den där lilla stunden innan vi börjar jobba, efter all tågstress, när vi sitter vid ”stranden” är helt underbar... på den där halvtimmen hinner jag ladda batterierna lagom mycket så jag klara av resten av dagen sedan! =)

Idag har Austarliens premiär-minister varit på besök på centret...Varför? Ingen aning! Men viktigt var det i alla fall... de stackars barnen har förberett sig inför det halvtimmes-långa besöket under hela dagen. De har fått städa hela centret, vilket garanterat tagit hela veckan, och idag har det till och med skurat backen, eller betongplattorna, utanför centret och allt skulle vara iordningsställt. När ministern (och resten av kompaniet) sedan kom, eskorterade av poliser, fick barnen sitta i rader på golvet framför dem och sedan uppträda med olika sånger och sånt de övat på. Alla ansträngde sig verkligen...vilket tog energi från alla. En av pojkarna somnade mot min axel sittandes på golvet – han försökte verkligen hålla sig vaken men det gick inte... Åh vad gulligt tänkte jag vid första anblicken, men sedan började jag fundera på varför och insåg att han troligtvis är en av de små stackarna som måste arbeta hela nätterna och vara på centret på dagarna och kände med ens att det inte var lika gulligt längre. Pojken var självklat lika söt och gullig...men det skar i hjärtat när man tänkte på vilket hårt liv den lille grabben troligtvis lever! Det är inte gulligt att få arbeta när man är kanske sju är gammal... det är bara orättvist!

Barnen var i alla fall väldigt duktiga idag. Och modiga...som vågade uppträda inför dessa främmande människor. Man blir nästan lite stolt över dem slog det mig!

Efter att dessa celebriteter gett sig av slutade vi lite tidigare i dag. Michelles lärare från USA besökte centret idag och de skulle tillbaka till skolan på ett möte så vi åkte hem lite tidigare än vanligt – vilket var skönt dels eftersom man då inte behöver åka under ”rushour” hela vägen, vilket underlättar en del och dels för att jag var ganska utmattad och hungrig...(två bananer och tre digestive mättar en stund men sedan behöver det fyllas på!)  =)

Precis innan vi skulle gå hann vi dock se hur en av pojkarna föll huvudstupa ner från en mur och landade magplask och med huvudet rakt i betonggolvet...Eller jag såg som tur är inte själva fallet utan bara efteråt. Så förutseende som jag är har jag mitt lilla första-hjälpen-kit med mig i väskan så jag försökte rycka in...men pojken klarade sig otroligt bra. Bara ett skrapsår i pannan som jag ”inte behövde oroa mig över” och därmed behövdes inte min hjälp. Det såg dock otäckt ut och stackarn lär ju få en rejäl bula om inte annat! Men men...

 ”What doesn’t kill you make you stronger” eller vad är det man brukar säga...Här verkar de ha anammat det uttrycket i hög grad i alla fall!!!

Nu ska jag gå till matsalen och äta ett, efterlängtat, mål ris och grönsaksröra...som jag faktiskt, trot eller ej, har kommit att börja, i alla fall nästan, gilla! Det är ju mat i alla fall och jag känner inte att jag har rätt att klaga efter allt elände man ser här. Dessutom serveras maten nästan varje kväll tillsammans med bröd, eller ”Rootis” som de kallas, vilka faktiskt påminner lite om pappas hembakta bröd... Men de är inte riktigt lika goda! =)

Eftersom internet krånglade igår får ni läsa detta en dag för sent...igen:

Idag har jag varit på studiebesök...flera sådana!

Vi, jag och Michelle, började med att åka till ”Dhongri-center”, ett av ”Salam Balaks” fyra center i Mumbai, som är ett dag- och nattcenter för flickor. Där mötte vi den av personalen som skulle ta med oss på studiebesöken. Sedan tog vi en promenad och en taxifärd till en annan organisation, en så kallad NGO (Non gouvernmental organisation) som heter ”The Vatsalya Foundation”. Detta är ytterligare en organisation som arbetar för och med gatubarn, genom bland annat undervisning och mat. På centret möttes vi av massor av måbarn som låg och vilade på en matta medan vi pratade med och blev informerade av personalen. Barnen antagligen blev väldigt förvånade när två västerlänningar traskade in, kunde inte släppa oss med blicken och flera av de, som satt nedanför min stol, pillade på mina ben och mina fötter...jag måste ha väldigt intressant hud har jag upptäckt...Jag måste vara eller se ganska intressant ut hela jag helt enkelt då en kvinna med sina två barn satt som trollbundna och bara stirrade på mig i en halvtimme på tåget i morse! =) först blir man ganska irriterad, sedan för man intyga sig själv att det är okej eftersom de troligtvis aldrig sett ”någon av min sort” tidigare! =)

Nåja...Efter detta besök tog vi bussen (!) vilket förövrigt var den varmaste och mest krävande bussresa jag nånsin gjort... och åkte till Mahalaxmi och huvudcenter till ”The Vatsalya Foundation”. Detta center fungerar som ett pojk-center och hade tre byggnader och en trädgård där barnen får lära sig att odla saker...Faktiskt så var detta center riktigt trevligt och verkade väldigt organiserat och fint! Intressant att se så många olika ställen, så man har att jämföra med.

Slutligen åkte vi, med buss, vidare till ”Hamara Foundation”, som är en organisation som jobbar med gatubarn genom ”empowerment”, alltså genom att stärka individen och lyfta fram dennes egna förmågor. Man hjälper bland annat barnen genom att lära dem hur man tjänar sina egna pengar och hur man sparar genom att hjälpa dem öppna bankkonton med mera. Intressant!!! Hela dagen har varit väldigt informativ och intressant. Känns bra att få mera kött på benen vad gäller hur organisationer fungerar här och nu har jag fått flare perspektiv vilket alltid är bra att ha!

Efter detta sista besök åkte vi tillbaka till Dhongri-centret.Underbart att åka taxi i denna fantastikt rofyllda, underbara trafik där man alltid är en aning livrädd...å ja, idag körde vi faktiskt på en man. Inte sådär jättefort och jättehårt men den stackarn, som tydligen stog i vägen för vår ganska hänsynslösa chaufför, fick nog et ganska rejält blåmärke på höften!!!

Känns helt absurtnär man ska försöka förklara allt konstigt man är med om, känns som att man befinner sig i en konstig film utan handling och manus! Man kan liksom bara skratta åt allt...Haha, jag kan inte förklara det på något annat sätt! =)

Idag har vi varit lediga. Eftersom det är någon form av valdag har regeringen bestämt att det ska vara en ledig dag...som så många andra dagar här! Ja alla dessa konstiga dagar förvirrar mig en aning! Men men...jag ”slapp” ju jobba i alla fall! =)

Så idag har vi tagit det lugnt, spenderat mestadels av dagen på rummet. Sov länge i morse, kanske för att jag vaknat av värmen x-antal gånger i natt, har varit riktigt varmt härinne! Så sedan har jag bara ätit frukost, pratat med mamma en sväng i morse... Lyckades haffa Martin på msn lite senare, så jag fick prata med honom för första gången sedan jag åkte, vilket var riktigt roligt!

Sedan gick vi en sväng ner till Chembur och handlade lite mat, bröd och jordnötssmör bland annat, vilket förövrigt är det jag har med mig i matlåda till praktiken varje dag! =) Åsså de obligatoriska bananerna förståss!  Sedan gick vi till ”Fabindia” som är en klädaffär och införskaffade ännu en indisk ”kurta” att arbete i... kläderna måste var lite speciella för att passa att jobba med gatubarn i nämligen.

Eftre det har vi slagit ihjäl ännu ett par timmar genom att sitta på rummet, så när vi nu efter en kort promenad skulle till matsalen och äta blev vi smått besvikna när vi såg att de hade stängt på grund av ”valdagen”. Så det blev nudlar och rostade mackor istället för ris och grönsaksröra...för omväxlings skull!  =)  

I morgon ska jag på studie besök på ännu en organisation för gatubarn, ska bli intressant. Bra att få ta del av olika organisationer så man kan se skillnader och likheter och så man får ett bredare perspektiv på saker!!! Skönt att ha lite planer, så att man könner att det händer nåt, ja har ju en tendens att bli lite rastlös om man säger så! =)  

Idag är det Victorias fördelsedag. Vi, jag, Kajsa och Shara, gick därför upp klockan 6.30 för att väcka henne genom att sjunga ”Happy Birthday”och ge henne muffins och äppeldricka på sängen =) Hon blev glad trots att hon till en början blev lite rädd...hon var nog inte beredd!  =)

Så senare idag, mellan 10.30 och 13.00, har vi varit på ett seminarium om socialt arbete och välfärd i Indien här på skolan...intressant och lärorikt!

Kvällen har sedan spenderats på en restaurang i Chembur, eftersom vi bestämde oss för att ha en överraskningsfest-/middag för Victoria. Det var ett jättehärligt ställe med lite disco/pub-känsla med värsterländs musik och härlig stämmning! Välbehövligt! Så jag tänkte beställa en "Thai-kyckling-rätt" och antog att jag var tvungen att beställa antingen ris eller nudlar till...så jag beställde nudlar... Men när maten kom visade det sig att det var två, eller snarare tre, olika rätter...Kyckling, nudlar med kyckling och nudlar...=) Så gissa om jag ätit mig mätt i kväll!?! De andra hade lite roligt åt det ”lilla missförståndet”, men ja var inte ensam, Kajsa gjorde samma misstag!!! =) Som pricken över i:et hade vi också beställt en choklad-tårta som personalen kom in med efter maten. Jättegod var den... dessvärre – så jag åt fast jag egentligen nog inte borde ha gjort det! Så nu behöver i alla fall jag inte äta mer på ett tag! =)

En riktigt toppenkväll blev det i alla fall och det var roligt att så många kunde komma! Förövrigt har yttterligare två till svenskar, Lisa och Victor, anlänt till Tata. De har varit här tidigare innjan vi kom men åkt iväg några veckor och nu kom de tillbaka i lördags. Så vi har hunnit träffa dem lite grann och de var också med i kväll, roligt! Så det var vi (jag & Kajsa), Michelle, Robin, Shara, Victoria, Tim, Lisa & Victor.

Här har ni bilder på några av oss som var med:

Självklart födelsedagsbarnet Victoria!



Och tårtan såklart!


Shara med sin vackra juice-drink...



Och de båda svenskarna Lisa & Victor





 

Idag har vi varit till Borivali och "Sanjay Gandhi National Park" med Michelle och Robin. Vi planerade att åka på safari så vi gav oss iväg kl 10.00 i morse, tog tåget till Borivali  och  efter alla byten och slutligen den sista biten med moped-riksha var vi framme runt 12.30. vi insåg då, när vi tagit oss in i parken, att de inte öppnade safarin förrän 14.00 vilket innebar att vi strosade omrking och fördrev tid och svettade ner oss i en och en halv timme... När själva safarin närmade sig var vi väldigt förväntansfulla. En tiger- och lejonsafari skulle det blir (jag visste inte ens att det fanns lejon i Asien?!?) och vi satte oss i den galler-försedda bussen spända av förväntan.  Sedan ba det av...och då menar jag fort...vi skumpade och studsade fram i den där j***a bussen som vantar och helt plötsligt – tvärnit! Av någon konstig anledning visste chauffören exakt var vi skulle få se djuren, som förövrigt var inhägnade, och vips så låg där två vita tigrar. Men chauffören hade minsann inte tid att stanna för att låta oss fotografera mer än kanske 30 sekunder så sedan bar det av igen... en ”vanlig” tiger hann v också se... Sedan svischade vi vidare, passerade några vackra antiloop-liknande djur (som han inte ens märkte utan bara åkte förbi) och sedan inj en en annan inhägnad åddå tvärnit... där låg en maffig, men utmattad lejon hanne precis bredvid bussen, frugan låg förövrigt precis bredvid bussen på andra sidan. Så vi hann se dem, me det var knappt för sedan svischade vi vidare och sedan tillbaka till parken..Hela ”safarin” tog kanske högst 20 minuter och var lite av ett fiasko. De stackars djuren var inte mycket att se men samtidigt är det maffigt att vara så nära dem, men man kan inte låta bli att tycka synd om dem när de bara ligger sådär...

I alla fall bestämde vi oss för att göra ett försök att ta oss till grottorna som skulle ligga i parken också. efter at ha gått runt och letat efter bussarna, som skulle ta oss de 7 kilometer dit grottorna låg, i ca en halvtimme- timme... gav vi upp gick tillbaka till utgångenoch hittade där bussarna =) Så det blev ytterligare en dåaktig bussfärd, nu uppåt bergen, för att ta oss till vårt mål. Väl framme när vi betalat inträdet (vilket förövrigt var helt galet:5 rupees för indier och 100 rupees för utlänningar i inträde, vilket gjorde att vi kände oss lite kränkta och bara jag å Kajsa betalade in oss) möttes vi av jättevackra och häftiga grottor utkarvade ur bergsväggen. Det var faktikst riktigt vackert däruppe med grottorna, skulprurerna, utsikten som var magnifik åsså naturen och de små aporna som skuttade omkring överallt! Väl värt de där 100 rupeesarna (ca 17 kr tror jag) som vi betalade! =)

Så vi har haft en rolig men gansaka jobbig utflykt idag... vi har just kommit hem eftersom vi beslöt att gå direkt från tågstationen till affären och handla lite också. systemen i butikerna är ett kapitel för sig, vilket jag kanske kan berätta en annan gång =) vilket ledde till att vi i vtort sett bara hann hem och äta innan matsalen stängde nio och nu gå å lägga oss! Är helt slut i hela kroppen och huvudet just nu... så nu blir det sängen – och som jag längtar!  

Här är ett bevis på att Indien, och framförallt Mumbai, faktiskt kan vara vackert också!



Här är de mycket lustiga men vackra träden med rötterna som hänger uppifrån och ner!




Här är pappa-lejon (tigrarna fick jag inga bra bilder på)


Och här är de magnifika grottorna!!!



Slutligen får ni en bild på en av aporna som poserade för oss!

Nu är jag hemkommen från vår shoppingdag i Dadar. Manisha och Soumya från ISO-kontoret tog med oss ”utbytes-tjejer” till ”Bharatkshetra”, en affär med bara sarees idag på förmiddagen...

Hela Dadar (en stadsdel i Mumbai) var fullspäckat med små butiker med tyger och sarees överallt... Men vi skulle inte till någon liten gatu-butik inte...

Väl framme möttes vi av en jättebyggnad som visade sig vara rena paradiset för alla shoppingsugna, kanske framförallt indiska, kvinnor =) Efter att vi tagit av oss skorna blev vi ledda in i ett jätte stort ljust rum med sarees hängande eftre väggarna överallt. Vi fick gå och sätta oss på lädermadrasser på golvet och sedan blev vi uppassade i ca tre timmar. Vi fick en egen betjänt som sprang hit och dit och hämtade olika tyger åt oss. Ganska överraskande och väldigt roligt. Det fanns HUR MYCKETR SOM HELST att titta på! tudentals färger, material och modeller...helt fantastikst! Hittade man ett tyg man gillade fick man hjälp med att klä sig i det -vilket var väl behövligt...jag har inte så mycket erfarenhet av hur man lindar in sig i det 7 meter långa tyget på ett snyggt sätt om man säger så!  =) Ja vet inte hur många sarees jag provade men jag valde till slut, efter mycket velande (ni vet vad jag menar, eller hur Andreas?) en ganska färgglad och glittrig sak =)

Det var faktiskt riktigt roligt - en riktig ”girls night out”, förutom att det var mitt på dagen! Roligt att vi kunde åka alla tillsammans. en riktig kanon-upplevelse helt enkelt!

Här sitter vi på golvet och väljer och vrakar mellan alla vackra sarees


Inte så bra bild, men man ser lite hur det såg ut därinne i alla fall =)


Soumya i full färd att välja tyger!


Shara som provar en av alla modeller!

Manisha som posar i en annan modell...

Och slutligen jag hemma i den Saree som jag till slut bestämde mig för - vilket innebär att den inte sitter riktigt som den ska på bilden...hur man klär sig själv i den ska vi få lära os en annad dag! =)

Praktikdag i dag igen. Allt har gått bra och jag trivs med min plats men det äs svårt ibland när man inte kan bidra med något eller komma på något att göra med barnen, för jag pratar ju inte samma språk som de flesta av dem! Men det går bättre och bättre... även om jag blev ”lämnad” ensam med 6 hindi-talade barn i en och en halv timme och skulle lära de engelska alfabetet idag, vilket inte är så lätt... för det första språket, och för det andra är det inte lätt att underhålla och sysselsätta 6 barn mellan kanske 3 och 8 år under så lång tid, framförallt inte när det gäller undervisning! Men men, det gick väl det också... =)

Nu när jag är hemma igen efter en dags arbete så känner jag hur mycket det tar på en att vara där...eller här i Indien överhuvudtaget! Eftersom jag måste prata engelska hela dagarna (förutom på rummet med Kajsa) så är min hjärna konstant på helspänn... hela tiden koncentrerad. Och sedan när man är på jobbet försöker man att även göra sig en uppofattning av vad de pratar om även när de pratar på hindi, vilkset innebär ännu mer koncentration!!! Sedan allt nytt hela tiden, och det här med tågen och allt...(vilket jag förövrigt nästan höll på att ramla av idag när jag fick hoppa på i farten)... och sedan kroppen – den är riktigt mör just nu. Bara en sån sak som att man sitter på golvet hela dagarna gör att ryggen och rumpan värker... Jag kommer definitivt behöva en massage när jag kommer hem pappa!!! =)

Så ikväll är jag slut...utpumpad...kanske inte så illa som det låter...men det blir nog en lugn kväll på rummet känner jag på mig! Shara frågade just om vi ville följa med på bio senare, med ja vet inte om vi orkar! =)

I morgon ska vi i alla fall ut och shoppa sarees!!! Ska bli riktigt kul faktiskt, så då får nog kameran följa med tror jag, så då kanske ni får se lite bilder sedan!

Pratade med farmor på ”skype” nyss, jätteroligt att mamma lurade in henne en stund. Jag saknar ju alla där hemma så det är så roliga! Och jag är ganska imponerad på att farmor vid 75 års ålder haft sitt första internet-samtal! =) Roligt! Tänkte på hur mycket det betyder att få prata med någon hemmifrån ibland... jag har gått omkring som på rosa små moln idag bara för att jag hann prata med mamma och Andreas innan jag lade mig igår! Hela dagen har jag varit positiv...skönt!

Upptäckte just att vår inneboende, salamandern eller geckon eller vad det nu är, har avlat av sig! två små ödle-bebisar sitter just nu på vår sovrums-vägg...så gulligt!'

Här är en av de små gullepluttarna!

Japp, idag har jag gjort det...kissat på en riktigt indisk toalett! =) Ett hål i golvet...men det var inte så farligt som jag befarat! Faktiskt ganska hygieniskt om man tänker efter! Först var det kaklat, så ganska fräscht, sedan var hålet mer som en ”ränna” vilket uderlättade själva siktningen =) Å tänker man efter så är det nog mer hygieniskt att huka sig sådär än att sätta sig på en toalettsits som alla sitter på, man når ju liksom inget som någon annan nått! (och smyger man med sig lite toalettpapper i fickan också, som jag gjorde, så blir torkningsproceduren genast mycket mer hygieniks också!!! =) Så.. nog pratat om toaletter!

Internet fungerade inte för mig igår...å när ja provade det i morse fungerade det inte heller! Jag blev på sånt himla dåligt humör och kände mig riktigt låg – ingen att prata med (Kajsa var också borta som jag nämnde) Så idag när jag kom hem från praktiken och till min sorg fann att det inte gick idag heller packade jag min dator i väskan och begav mig till ”dator-labbet”. Ca en timme efteråt fungerar det faktiskt!!! Otroligt, men jag vet inte vad som var fel...huvudsaken är att det fungerar nu i alla fall... Så nu har jag pratat med min kära mor i 45 min och fått en liten nyladdning – nu är jag på topp igen! Tänk vad mycket ett ”pep-talk” kan göra =)

Min mobil verkar inte fungera helt heller för den delen, det gick inte att ladda den med pengar idag när jag provade...men den tar jag itu med i morgon!!! =)

Förövrigt gick det bra på praktiken idag... Jag blev inte ens slagen! =) Jag har hjälpt till att sortera och organiserat böcker idag. Centret får in många donerade böcker,  kläder oc hleksaker med mera...men eftersom ingen hinner sortera och gå igenom vad de har blir det inte använt!!! Så där kommer vi in i bilden – vi som kan ta oss tid till det! Så nu har visorterat böckerna efter olika nivåer så det blir lättare för barnen att hitta vilka som passar dem så att de kan lära sig på bästa möjliga sätt! Skönt att kunna bidra med något praktiskt!!!

I morgon jobbar jag veckans sista dag...sedan har jag en helg och en ”skol-måndag” framför mig...skönt! Men första ska jag sova, och ladda batterierna så att jag är redo för morgondagens prövningar!!!

God natt allihopa!!!

Idag har jag varit på praktiken igen. Tågresan dit gick som den skull, förutom att någon trampade sönder Michelles tånagel...men det är ju smöllar man får ta... å någon röck av henne en bit hår när det fastnade i en väska på hemfärden.. men men =)

På centret har jag fått vara med å sett när de undervisar i hindi idag. Med de lite äldre barnen i en klass som de kallar ”life skills education”, vilket innebär att de lär sig allt möjligt om livet och sig själva och sånt. Intressant! Sedan har jag fått undervida de lite mindre barnen, några stycken, i matte... pinsamt hur mycket man själv glömt! Jag skrev upp tal åt dem så de kunde räkna ut dem åsså rättade jag dem... som tur var höll de på med plus och gånger vilket jag är hyfsad på..men det var ändå pinsamt att jag fick tänka så länge på vissa tal för att se om de skrivit rätt! Mina lärare skulle skrattat åt mig om de sett mig idag! =) Men som tur är så kommer det ju tillbaka när jag upprepar det i alla fall, tur det! Å så vet jah ju att om det är något så kan jag ju alltiid ringa farfar, som ju är expert på multiplikationstabellen! =)

Jag har tänkt på lite saker, eller djur, som ni där hemma kanske skulle reagerat på om ni var här:

En av de grejerna är att det springer råttor, ja Sofie, jag menar stora sådana, i taket på centret...De gör ingenting mot oss men de kilar omkring där ovanför våra huvuuden.

Det andra, som inte stör mig ett dugg faktiskt, är att det även kilar omkring en och annan ödla i taket där, en idag som du Henke skulle tyckt va jättesöt..grön och ganska stor va den!

Åsså en tredje sak, som jag såg under promenaden hem från stationen...en gigantisk, ja Nina, fladdermus. Det måste ha vart en såm där flyghund för den var verkligen enorm! 

Måste bara tillägga att jag såg mitt livs största groda, ljusgrön som på film, liggandes, tyvärr död, på vägen till stationen i morse. Faktiskt riktigt häftig! Jag trodde inte att jag skulle se så många annorlunda djur här, inte på bara en dag i alla fall....

Ja åsså aporna såklart, dem såg jag i morse..smaskade på sopor! Fick höra i morse att de faktiskt tagit sig in i Michelles lägenhet och snott lite grejer och kissat på golvet...så trevliga är de med andra ord! =)

Ikväll vet jag inte vad jag ska göra...Kajsa har åkt på en liten tripp någonstans till i morgon kväll eftresom hon fortfarande inte hört något om sin praktik. Så jag är solo ikväll. Ska nog bara ta det lungt nu efter middagen som jag snart ska gå å äta! 

Hörde att ni fått er första snö igår kväll...svårt att föreställa sig när man är här. Men ja längtar hem till den jag också! =)

(Internet fungerar inte ikväll...till på köpet, så jag har inget attv göra och ni får läsa detta inlägg en dag för sent...=) jippie!)

Idag har jag varit på praktiken för andra dagen.  Tågredan dit var GALEN...  På grund av regnet var tågen försenade vilket innebar att ännu fler människor än vanligt ville på samma tåg...Det resulterade i att vi missade de två första tågen  - det var helt enkelt FÖR fullt. Till skillnad från resten av den indiska befolkningen, som är beredda att sätta livet på spel för att komma med tåget, tycker jag inte att det ser så trevligt ut att hänga på utsidan av tåget eller stå på taket som så många andra! =)

På praktiken var det också lite kaosartat.. Det var en hel hög med ”nya” barn som vi inte sett förut där idag – vilket innebär ännu fler! Det blir lite mycket när ca 30 barn mellan 2 år och uppåt mot tonåren sätter igång och skriker och leker och vill ha uppnärksamhet! Man orkar inte vara inne hos de mindre barnen så länge... så efter att de hade avreagerat sig på mig en stund (ja faktiskt genom att slå mig på armarna) och jag försökt få dem att lugna ner sig lite så gick jag över till de lite äldre som behövde hjälp med engelska-studierna i stället. Har insett vad sorgligt det är att de här barnen inte vet något annat sätt att få uppmärksamhet eller respekt på än att slå människor... det är ju det de lär sig hemifrån! Så mina desperata försök att få dem att inse att der är fel att slåss kommer nog inte hjälpa så mycket är jag rädd! Sorgligt detta sätt att uppfostra – genom  att det hela tiden förs vidare i generationerna... att det hör till kulturen är inte en acceptabel ursäkt!

Så jag har funnit att jag gillar bättre att umgås med de barn det faktist går att resonera lite med – de som faktiskt kan några engelska ord och som inte slåss... i alla fall inte slåss inför oss eller på oss! Jag har även insett hur mycket jag själv lär mig genom att undervisa dem in engelska... det var ju trots allt två och ett halvt år sedan jag pratade engelska sist och man glömmer ju en del. Nu för jag tillbaka allt det där jag glämt och får lära mig lite från grunden igen – i och med at de flesta är på nivån då de lär sig alfabetet och hur man stavar och uttalar enklare ord just nu...Paktiken ger mig många nya lärdomar med anra ord!

I kväll har jag fått min mobiltelefon, äntligen, nu behöver jag bara fylla på pengar för att kunna använda den – vilket får bli en annan kväll! Nu ska jag sova! =)

Hoppas ni har det bra där hemma!

Denna dag började med en timmes Yoga-pass, kl 7.00 (eller halv 4 svensk tid) på morgonen... uppe med tuppen med andra ord! Måste säga att "tung-stretchnings-övningen" var lektionens höjdpunkt, eller kanske den när man rensade näsborrarna...=) Annars var det faktiskt väldigt härligt att äntligen få röra på sig! Vi avslutade med att gå till det, nu när jag sett det, väldigt spartanska gymmet och körde lite ”spinning” och joggade en stund. SKÖNT!

Eftermiddagen har vi sedan spenderat genom ett studiebesök. Alla ”korttids-utbytesstudenter”, det vill säga vi som är här för att göra praktik eller liknande, fick åka på ett besök till ”Balprafulta” – en organisation för barnens rätt. Jätteintressant faktiskt, spännande att se att det faktiskt finns dem som kämpar för barnen i ett samhälle som annars känns så oorganiserat! Synd att resan dit och hem tog längre tid än själva besöket...är riktigt trött nu!

I morgon ska jag tillbaka till min praktikplats...känns roligt, för ja trivdes där! Det är fascinerande att man lär sig att kommunicera med varandra, trots att man inte talar samma språk. De små barnen talar bara hindi och mahrati men de ”pratar” ändå med mig...sist satte vi oss ner med en griffeltavla framför oss och ritade det vi ville säga...ganska häftigt faktiskt! Så jag vet i alla fall vad några av de små flickorna heter och sedan pojkarna jag hjälpte med engelskaböckerna. Ska blir intressant att lära känna alla mer och se vad min roll kommer att bli! Just nu är jag deras ”Didi” som som i stort betyder ”äldre syster”... vackert på nåt sätt!”

I kväll blir det nog kväller tidigt om ja känner mig själv rätt... känner att jag har tendenser till mitt första migränanfall sedan jag kom hit, å då brukar de enda som hjälper vara att sova... å så ska jag ju jobba i morgon så jag måste ju ändå lägga mig tidigt! Man är ju skötsam! =)

Regnet fortsätter att ösa ner över oss...fast just för tillfället har vi uppehåll...Jag åkte därför och införskaffade ett paraply alldeles nyss, känns som att det kan komma att behövas!

Jag har förövrigt inte fått min mobiltelefon än... vilket jag knappast förväntat mig heller. Men det gör mig bara så frustrerad att de säger en sak och sedan när de inte håller vad de lovat får man varken en ursäkt eller en förklaring! Det verkar helt enkelt vara så det funkar! (Katarina ska dock göra ett försök att gå till kontoret i morgon och hämta den åt mig, eftersom hon är ledig då hon inte hört något om sin praktik ännu, jag har dock inga stora förväntningar, men kanske kommer jag att kunna ringa hem till er snart!)

Å just ja...i helgen, mamma, kanske Soumya ska ta med oss tjejer på en ”Saree-shopping-guide-tur” vilket innebär att jag kanske kommer att inhandla min första riktigt traditionella Saree på lördag..och till på köpet få lära mig hur man bär den! Roligt! Åh ja, ja ska försöka komma ihåg att ta med kameran då så att ni alla kan se hur de faktiskt riktigt vackra plaggen ser ut! =)  

 

Idag är en sån dag då man helst hade velat krypa upp i soffan med pojkvännen och myst med en bra film och en påse chips...eller två! Men icke då, ja har varken tillgång till pojkvännen, en bra film eller en påse chips...(eller det sista var nästan en lögn för ja har ju ett rör Pringles, smakar dock inte som hemma...)

Regnet öser ner idag. Det har det gjort ändå sedan vi kom hem igår kväll och man blir lite rastlös av att tillbringa en hel dag inomhus, på ett rum. Hade man haft tv kanske det hade vart annat, då hade man kunnat fördriva tiden likosm, men nu sitter man här med ett segt internet som gör att det inte ens går att titta på film på nätet....synd!

Men de hade ju kunnat vara värre... det kan det ju alltid.

vi hade i alla fall tänkt att vi skulle prova på Yoga idag, passande dag för lite inomhusaktivitet...men till vår besvikelse upptäckte vi att både, det något spartanska, gymmet och Yoga lektionerna inte är öppna på söndagar, så där sprack det... sitter och tröstäter mina fejk-Pringles-chips och tycker synd om mig själv i stället. Känner att jag definitivt skulle behöva röra på mig, et riktigt styrkepass skulle sitta fint, men går ja ut flyter jag nog bort å ligga på ett kallt, skitigt stengolv och träna känns inte heller speciellt lockande...Tur att de har Yogalektioner i morgon bitti igen så jag kommer igång lite, känner att ja redan börjar känna mig förslappad och orkeslös.

Nu börjar det mörkna – extra tidigt idag på grund av regnet... Hoppas på att vi får något annat att sysselsätta oss med till i morgon...det är meningen att vi ska ha seminarier osv varje måndag vilket känns roligt, men stämmer mina första intryck av hur saker och ting är organiserade här så misstänker jag att vi nog blir lediga i morgon också!

Vilket positivt inlägg jag känner att det här blev... =) Men man känner sig så instängd (kansk ehar de galler-försedda fänstren något med det att göra) när man suttit inne hela dan å vädret ser inte direkt ut att bli bättre! Men ja får väl gå ut å dansa lite i regneteller nåt så blir det nog bättre! Kanske man kan göra ler-änglar?!? =)


Utsikten från vårt fönster, de ap-säkra gallren...=)


Det är ganska vackert här utanför i alla fall, trots regnet!